ÅTERVANDRING I Sverige finns många invandrare som vill få hjälp med att flytta tillbaka till sitt ursprungsland. Stockholms stad är den enda kommunen i landet som erbjuder stöd till personer som vill återvandra. Verksamheten göms dessutom medvetet undan av ansvariga politiker och tjänstemän för att inte bilden av Sverige som generöst och välordnat mottagarland där alla som anländer blir lyckliga och tacksamma ska naggas i kanten. Att såväl nya som gamla invandrare inte vill bo kvar i det segregerade, mångkriminella utanförskapshaveri som är Sverige 2011 är en obekväm sanning och smutsig byk som det politiska multikultietablissemanget inte vill tvätta offentligt.
Stockholms stads återvandringskontor är inhyst bakom en anonym dörr invid Cementafabriken i Liljeholmen. På dörren kan man läsa att Utbildningsförvaltningen finns på våningsplan fem och om man tittar noga ser man att det med liten text nedanför står att även återvandringskontoret finns här. Hit droppar det knappast in några spontankunder från gatan. Även för den som vet vart de ska kan kontoret vara svårt att hitta.
Emina Krzovic, handläggare:
– Vi avstår medvetet från att göra reklam för verksamheten.
Ändå får man tiotals telefonsamtal varje dag och har en kö med flera hundra personer som vill få hjälp med att flytta tillbaka till sina hemländer. Verksamheten har bara tre handläggare och små resurser och måste prioritera hårt. Många får ingen hjälp överhuvudtaget.
De flesta som vänder sig till kontoret är bördiga från Bosnien, Somalia och Irak, men all världens nationaliteter finns representerade.
Emina Krzovic vittnar om att många invandrare i Sverige inte mår bra. De vill flytta tillbaka men kan inte:
– Allt blir negativt i Sverige när människor känner sig fångade och alla dörrar stängs. Om man redan från början informerade om möjligheter att återvandra skulle integrationen också gå mycket lättare. Då tar man till exempel bättre till sig regler och lagar i Sverige och kan dra nytta av möjligheter och utbildning.
Men system och riktlinjer för återvandring saknas. Enligt Emina Krzovic är det för det mesta dessutom banala saker som gör att människor inte lyckas återvandra som det svenska samhället enkelt skulle kunna hjälpa till med.
Emina Krzovic vet att det även är många välintegrerade invandrare i Sverige som vill återvandra. Hon har själv bott här i snart 30 år men är nu helt inställd på att så småningom återvända till sitt forna hemland. Krzovic berättar inte om vilka skäl hon har men på PI har vi tidigare rapporterat om invandrare som vill återvända på grund av den svenska havererade invandringspolitiken som medfört så mycket sociala problem, kriminalitet och annat elände i de bostadsområden där man skapat sig ett liv i Sverige att man inte anser sig kunna bo kvar.
Situationen ute i de svenska etniska och laglösa enklaverna är så katastrofal att t o m somalier hellre fyttar tillbaka till sitt krigshärjade och svältdrabbade land än att stanna i Sverige. Det berättar Ayaan Mohamed, en annan av handläggarna på Stockholms stads återvandringskontor och själv från Somalia. Man återvänder då främst till de norra delarna av landet som är mindre kaotiskt och där det finns en lokal regering som rekryterar samtliga tjänstemän från förskingringen eftersom alla välutbildade somalier flyttat utomlands.
Att länder som Sverige genom arbetskraftsinvandring dränerar länder som Somalia på den lilla kompetens de har råd att utbilda är en avigsida med migrationspolitiken som det talas förhållandevis lite om. Det är raka motsatsen till den solidaritet med omvärlden som man gärna vill framhålla är grunden för svensk invandringspolitik
En annan aspekt på återvandringsproblematiken är förstås att invandrare som kommer hit, upptäcker att de inte trivs i Sverige och hellre skulle vilja återvända till hemlandet inte är särskilt motiverade för integrering i det svenska samhället. Sådana invandrare gör troligen i stället vad de kan för att behålla sin gamla identitet, isolerar sig i områden där det är lättast att undvika att bli svensk, fortsätter leva på bidrag och ägnar dagarna åt att drömma om det gamla landet.
Eller som Emina Krzovic uttrycker det:
– Att återvända dit man är född är ett existentiellt behov.
Så vitt PI känner till är det bara ett parti – Sverigedemokraterna – som förstår denna känsla och som har ett repatrieringsprogram värt namnet. Det kan man ha om man inte som de övriga partierna ser någon mångkulturell prestigeförlust i att människor som inte är födda i Sverige hellre återvänder till sina hemtrakter än stannar.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
