RÄTTVIST En kvinna i ett djupt bidragberoende ville hellre bo i Sandviken än i sin hemkommun, då hon anförde skälet att det skulle bli lättare för henne att träffa människor med samma religionstillhörighet. Det tyckte hemkommunen var helt OK, och gav kvinnan ett engångsbelopp på 8 000 i flyttningsbidrag. Men i Sandviken blev man inte glad över ytterligare en mun för skattebetalarna att mätta, och kvinnan och hennes son uppmanades att omedelbart flytta tillbaka.
Hos socialtjänsten tyckte man inte att de sociala skälen vägde tillräckligt tungt i en avvägning mot att kvinnan i hemkommunen hade lägenhet, studerade på vuxenutbildningen och kunde få arbetspraktik via Arbetsförmedlingen. Alltså ett tämligen välordnat, men dock bidragsfinansierat liv. Sandvikens kommun vägrade därför att betala ut försörjningsstöd till kvinnan.
Socialchefen Anna Danielsson uttalar sig om ärendet:
Som lagen är utformad har den enskilde ett stort ansvar för sin egen situation. Är man inne i åtgärder som kan leda till egen försörjning där man bor, kan man inte bara åka tomhänt till ett annat ställe. Att man vill flytta dit man har vänner är inte alltid ett tillräckligt starkt skäl.
I sedvanlig ordning överklagades dock beslutet till förvaltningsrätten som ger Sandvikens kommun bakläxa. I det aktuella fallet måste nu individ- och familjeomsorgsnämnden riva upp beslutet om nekat försörjningsstöd. Enligt förvaltningsrätten är det inte ordentligt utrett hur en flytt till Sandviken skulle påverka kvinnans möjligheter att fortsätta med sina studier och kunna söka praktik.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
