måndag 8 november 2010

Arbetskraftsinvandringen ett misslyckande

LÖGNER När Alliansregeringen drev igenom beslutet att ändra på reglerna för arbetskraftsinvandring var det med det uttalade målet att lösa företagens brist på kompetent personal. Men de grupper som ökat mest är okvalificerade yrken som städare och restauranganställda – branscher med många arbetssökande i Sverige. Detta har nu blivit ytterligare ett sätt att ta sig in i Sverige och erhålla uppehållstillstånd samtidigt som det försvårar för de redan arbetslösa att få ett jobb på grund av den låga lönenivån som arbetskraftsinvandrare accepterar.

Kritiken mot arbetskraftsinvandringen var från exempelvis Sverigedemokraterna massiv redan från början. Man ansåg att regeringen öppnat upp Sverige för en massiv och närmast oreglerad arbetskraftsinvandring. Det överskott på tillgänglig arbetskraft som detta tillsammans med den enorma asyl- och anhöriginvandringen skapat, utgör ett allvarligt hot mot de svenska löntagarnas intressen och leder på sikt till lönedumpning, försämrade arbetsvillkor och ökad arbetslöshet bland svenskar.

Nu verkar det som kritiken var korrekt. De nya reglerna har gjort det enklare att arbetskraftsinvandra i yrken som ställer lägre krav på kvalifikationer. Under 2009 beviljades nära 8.000 arbetstillstånd för gruppen "utan krav på särskild yrkesutbildning". De är städare, köks- och restaurangbiträden, tidningsutdelare, hantlangare inom byggsektorn, trädgårdsarbetare med flera. Fram till september i år låg samma grupp en bit över 5.300 tillstånd.

Regeringens påståenden om att man i första hand sökte kvalificerad arbetskraft kan därmed vederläggas. Även med de gamla reglerna som gällde innan december 2008 kom det högkvalificerad arbetskraft till Sverige, och de hade inga problem att få uppehållstillstånd. Alliansens regeländring innebär att det istället har blivit lättare för okvalificerad arbetskraft att få uppehållstillstånd, vilket kan indikera att man i första hand var intresserad av att förse arbetsgivare med billig ocvh lönedumpande arbetskraft.

Av de som registrerats arbetslösa i Sverige är ca 25 procent invandrare. Det finns dock ett mörkertal där då exempelvis delar av den somaliska folkgruppen av olika anledningar är så pass omöjliga att anställa så de inte ens är registrerade som arbetssökande. En kandidatuppsats i nationalekonomi vid Linköpingsuniversitet visade bland annat att förvärvsintensiteten, alltså andelen förvärvsarbetande, endast är 19,5 procent bland somalier i åldrarna 20-64 år. 8,9 procent av somalierna är öppet arbetslösa, vilket innebär att över 70 procent varken arbetar eller finns registrerade som öppet arbetslösa.

Uppsatsen beskrev situationen för de somalier som bor i Östergörland, men anses vara helt representativ för hela landet.

DN

PrintFriendly Share



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt