fredag 5 augusti 2011

Stockholm Pride är inget att vara stolt över

INSÄNDARE Tänk dig en föreläsning om nazism inför en grupp judar i Malmö. Föreläsaren, en professor i nationalsocialism, förklarar för judarna att deras rädsla för nazism är obefogad och ogrundad. Det är en irrationell skräck som judarna bör botas ifrån. Professorn håller sin föreläsning den 27 Januari, förintelsens minnesdag.

På några internetforum och sajter förekommer skarp kritik mot detta men i övrigt är det tyst. Ingen journalist vill heller gräva eller kritiskt granska föreläsningen, rädslan att bli kallad för "nazistofob" är påtaglig. En stämpel man helst av allt undviker.

Några kvarter därifrån träffar vi Zainab på ett café, en tjej i 15-års åldern född i norra Irak. Hon tittar ner i golvet och förklarar att hon själv valt att bära slöja för att inte göra föräldrarna arga, även om hon många gånger i hemlighet önskat att få klä sig som några av hennes klasskamrater. Hon pekar på en affisch från H&M i busskuren mitt emot, jeans, en tight topp och utsläppt hår.

Zainab bär på en hemlighet. Hon är kär i en tjej. Om hennes föräldrar, eller äldre bröder får veta något kommer hon bli misshandlad, kanske till och med dödad. Hon vet inte, men hon är rädd. Vi frågar henne varför det är så, vad är så hemskt med att vara kär i en tjej?

- "Det står i Koranen, det är 'haram' – förbjudet", förklarar Zainab och berättar om vad som hänt människor i mellanöstern. Två pojkar i Iran satt fängslade i 14 månader och fick svåra spöstraff innan de slutligen hängdes offentligt för att de var homosexuella. Zainab berättar vidare att i Irak har två ledande ayatollor, Sistani och Baghdadi utfärdat "fatwor" som beordrar mord på homosexuella. Det är som en lag, det är förbjudet, säger hon och syftar indirekt på sharia.
Vi påtalar för Zainab att nu lever hon inte i mellanöstern utan i Sverige, här är det tillåtet att vara homosexuell. Här är alla jämställda, folk får göra som de vill.

Hon tittar frågande på oss. – "Ni svenskar gör som ni vill, inte jag", och fortsätter – "I Malmö har muslimer egna regler, det har kommunen bestämt" och berättar om separata badtider för killar och tjejer som ett exempel.

Det syns att flickan har skuldkänslor och att hon är rädd. Hon vill heller inte lämna sin familj, trots allt tycker hon om mamma och pappa. Istället hade hon hoppats på att hennes föräldrar inte var muslimer, att det istället var en svensk familj. Då hade hennes verklighet sett helt annorlunda ut.

Vi lämnar Zainab en stund och tittar lite närmare på hur den politiska debatten ser ut i Sverige. Gudrun Schyman eldade upp hundratusen förra året på almedalen, det var något om löneskillnader. Lars Ohly pratar om jämställdhet och om att bekämpa rasism. Socialdemokraterna lanserade idén om könsneutrala toaletter under prideveckan 2010 och genusvetarna Helena Magnusson och Britten Dehlin fick lära sig könsbyte på bestick under ett möte. Men ingen jämställdhetsdebattör tycks kritisera synen på homosexuella inom islam, än mindre har vi hört en genusvetare ge sin syn på seperata badtider för pojkar och flickor.

Det tycks förefalla som om Zainab inte finns i Gudrun Schymans värld. Inte heller Lars Ohly verkar förstå hur islams regler påverkar en ung homosexuell tjej från norra Irak. Någon menar att det är symptomatiskt för debatten i Sverige, man kan kalla det en slags "strukturell rasism". Jämställdhet är något relativt, där olika regler gäller trots att man bor i samma land.

Zainab har en flickvän, men utåt sett ser det ut som att de bara är kompisar. Flickvännen är engagerad i RFSL och har en äldre kompis från Iran som också är homosexuell. Han heter Darius, är 28 år och flydde till Sverige när han var arton. Hans pojkvän klarade sig inte lika bra, han blev gripen av polis och sitter fängslad. Darius brukar säga att det inte var Iran han flydde ifrån, det var Islam och sharialagarna.

Darius och Zainabs flickvän tänker åka till Stockholm Pride och vara där hela veckan. De vill att Zainab ska följa med, men hon vågar inte av rädsla för att någon ska känna igen henne. Dessutom vet hon inte vad hon ska säga till sina föräldrar.

Kanske lika bra det, för på Stockholm Pride i år kommer Mattias Gardell föreläsa om "islamofobi i de egna leden". Gardell menar att rädslan för islam och dess sharialagar är ogrundad hos HBT-människor. Kanske till och med lika ogrundad som judarnas rädsla för nazismen.

Välkommen till Stockholm Pride 2011.

Jag är inte stolt.

Chang Frick
Kulturpolitisk talesman

Sverigedemokratisk Ungdom

PrintFriendlyShare



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt