SVAMMEL Katrineholmkurirens ledarskribent slog den 31 maj nästan knut på sig själv i sin iver att utmåla Danmark och Finland som intoleranta; läs rasistiska. PI klistrar in rubbet.
Europa har en sårig historia av motsättningar mellan etniska grupper. Och varje gång majoritetens fördomar och förakt mot minoriteter omvandlas till lagstadgad diskriminering blåser vi nytt vi liv i denna historia.
På många håll runt om i Europa blir tonen allt hårdare mot vissa etniska och religiösa minoriteter. Tvångsförflyttningar av romer, statliga förbud mot heltäckande kvinnokläder och nu senast gränskontroller stick i stäv med Schengenreglerna, är några exempel på ett mer konfliktfyllt samhällsklimat. Och det finns fler exempel på denna räddhågsna intolerans i vår omedelbara närhet.
I morgon inför Finland en åtgärd för att lättare kunna skilja utlänningar från medborgare. I fortsättningen ska id-kort göras i olika färger. Medborgare får blå bakgrund, utlänningars id-kort brunfärgas. Syftet sägs vara att utlänningar inte får använda sina id-kort som resehandlingar, varför det behövs en tydligare visuell skillnad. Men lagen gör att utländska medborgare i varje situation som kräver legitimation, kommer att pekas ut som annorlunda, inte hemmahörande i Finland, trots uppehållstillstånd.
I Danmark faller allt fler av anständighetens och humanitetens bastioner. Den nya integrationsministern Søren Pind från det borgerliga partiet Venstre vägrar konsekvent att diskutera integration och kräver ensidig anpassning – assimilering. Han skriver på sin blogg om att sortera bland invandrare, där de från Afrika och Mellanöstern är de minst önskvärda. Han menar att det borde vara betydligt lättare att få uppehållstillstånd för människor från välutvecklade OECD-länder.
Häromveckan meddelades att Danmark avser resa än högre murar runt sig. Rigorösa gränskontroller ska hålla oönskade människor utanför. Det fick mycket uppmärksamhet i Sverige. En nyhet som gled förbi rätt obemärkt var något ännu mer uppseendeväckande.
Enligt den danska tidningen Politiken har Dansk Folkeparti kommit överens med Kristdemokraterna och regeringen om att kommuner ska belönas med 25 000 danska kronor för varje invandrare med uppehållstillstånd som de lyckas förmå att återvända till ursprungslandet. Staten betalar dessutom nära 120 000 kronor till flyktingar, eller anhöriga till flyktingar som väljer att lämna Danmark trots att de har uppehållstillstånd.
Oavsett vad kommunerna gör av möjligheten att tjäna lite extra pengar, är budskapet som riktas till invandrare i Danmark omöjligt att misstolka: Staten är beredd att spendera stora summor på att de ska lämna landet. Så bidrar Finland och i än högre grad Danmark till att underblåsa de intoleranta strömningarna i Europa.
Det var illegala zigenarläger som revs i Frankrike. Zigenarna från Bulgarien, Serbien, Rumänien ägnade sig dessutom åldringsbrott, stölder, fickstölder, skimming, rån, med mera.
Det franska förbudet mot niqab på allmän plats handlade om att dessa fanatiska islamister lever i ett medeltida parallellsamhälle på bidrag och är genom den heltäckande stassaen oanställningsbara. De vägrar att respektera grundläggande sociala koder som att ta män i hand. Bara det enkla kräver företagare/arbetsgivare om man ska ha hand om kundr/klienter i väst. Islamisterna bidrar inte på något sätt, allra minst ekonomiskt, till det franska sekulära samhället.
De danska gränskontrollerna har införts av en enda anledning: att motverka människosmuggling, narkotikasmuggling, vapensmuggling och inte minst hejda grovt kriminella öststatsligor redan vid gränsen. De sistnämnda har flera danska åldringsmord på sina samveten vid grova överfall i villor runtom Danmark. EU:s övriga medlemsländer har kritiserat och anför sin princip om fri rörlighet över gränserna trots det goda syftet om att hålla nere den grova organiserade brottsligheten. Och okunniga svenska journalister kallar det för ”hålla oönskade människor utanför landet”.
Søren Pind har sedan helt rätt när han bloggar om MENA-invandrare. Allt för många är antingen grovt kriminella eller rabiata bokstavstroende muslimer (salafister) som skapat ghetton där mängder med radikala antisemitiska imamer spyr ut sitt hat mot väst. Integration eller assimilering är därför en omöjlighet för de vill helt enkelt inte medverka till det. Återigen, svenska journalister vill inte ta till sig detta att det finns kulturer, grupperingar som närmast kan beskrivas som ”vattnet rinner av gåsen”.
Dessa avses också när det gäller de 25 000 danska kr som kommunen får i ersättning per person som väljer att lämna landet.
Merit Wager om de finska id-korten:
Att de nya id-korten i Finland har olika färger är en praktisk detalj och har ingenting alls med etnicitet att göra – och givetvis inte med rasism, nazism eller främlingsfientlighet heller. Det handlar, enligt inrikesministeriet, bland annat om att motverka identitetsstölder. Polisen motiverar också de olika färgerna med att övervakningen blir enklare och konstaterar att det finns ett behov av att kunna skilja på korten i och med att finländares id-kort kan användas som resedokument inom EU, vilket inte gäller för utlänningars kort. Olika färger på id-kort underlättar av samma anledning också arbetet för incheckningspersonal på flygplatser och i färjehamnar.
Blå id-kort utfärdas alltså till alla finska medborgare, oavsett om de är blonda och blåögda, brunhåriga och brunögda eller svarthåriga och svartögda och oavsett om de är kristna, muslimer, judar eller något annat. De överlägset största invandrargrupperna i Finland 2010 var förresten ester, ryssar, engelsmän och svenskar som inte sällan är blonda och blåögda (!). De, liksom övriga invandrare från Irak, Somalia eller Burma, oavsett hår-, hud- och ögonfärg, får id-kort som tydligt visar att de är utländska medborgare. Det enda som id-korten i Finland visar genom sina olika färger är således:
- att innehavaren av blått id-kort är en vuxen finsk medborgare
- att innehavaren av violett id-kort är en minderårig person som är finsk medborgare
- att innehavaren av brungult id-kort är utländsk, d.v.s. icke finsk, medborgare
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
