Jens Ulltveit-Moe
INVANDRING Den norske näringslivsprofilen Jens Ulltveit-Moe kastar sig nu in i den pågående norska invandringsdebatten. Han anser att norrmännen länge har närt en alltför romantiserad dröm om invandringen. En dröm som inte är byggd på fakta.
Jens Ulltveit-Moe ledde tidigare Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO), vilket är Norges största intresseorganisation för företag. Han är också grundare och VD för Umoe-koncernen, och har en förmögenhet som överskrider fyra miljarder norska kronor.
I en stort uppslagen artikel i VG hävdar Ulltveit-Moe att icke-västerländska invandrare är en ren nettoförlust för Norge. Denna grupp invandrare arbetar endast en kort tid i genomsnitt och går sedan in i socialförsäkringssystemet. Ur ett livsstidsperspektiv arbetar de betydligt färre år än vad norrmännen gör, säger Jens Ulltveit-Moe.
Genom Umoe Catering är Ulltveit-Moe chef för restaurangkedjor som Pizza Hut, Burger King och TGI Friday's – snabbmatsställen som till stor del använder sig av utländsk arbetskraft. Men enligt näringslivsprofilen kommer många av de anställda från Sverige och andra EES-länder [EES = EU-länder samt Island, Liechtenstein och Norge], och det är inte denna grupp av invandrare som dränerar statskassan.
- Det är en myt att invandringen är nödvändig för Norge, säger han – och utvecklar:
- En grupp av invandrare från Sverige och från Östeuropa är väldigt viktig för Norge, bland annat för tjänstesektorn och byggbranschen.
När det gäller icke-västerländska invandrare, visar siffror från SSB [norsk motsvarighet till SCB] att de är en ren nettoförlust i relation till arbete och vad de får ut av välfärdsstaten.
För EES-invandrare är det ett motsatt förhållande. De kommer några år och reser därefter tillbaka till sina hemländer, och ger därmed ett stort nettobidrag till Norge, säger Jens Ulltveit-Moe.
Eroderar välfärdsstaten
Nyligen presenterade statliga Brochmann-kommittén en rapport om välfärdsstatens framtid i ljuset av ökad migration. Ulltveit-Moe anser att utskottet har gjort ett bra jobb.
- Det är första gången detta kommer uttryckligen från ett utskott, säger Jens Ulltveit-Moe och avser frågor som rör invandring från länder utanför EES.
- Du menar att Brochmann-utredningen kallar en spade för en spade?
- De gör Norge en stor tjänst genom att göra så. Vi har alltför länge haft en romantisk dröm om det här, och vi inbillade oss att vi kunde både äta kakan och ha den kvar.
Vi trodde att vi kunde agera utifrån humanitära skäl, och dessutom vinna på det. Kommitténs rapport dödar effektivt myten om att vi är beroende av invandring för att upprätthålla välfärdsstaten, sade han.
- Är inte Norge beroende av invandring?
- Vad beträffar icke-västerländsk invandring är det tvärtom. Den urholkar välfärdsstaten, sade han.
- Men vi har skyldigheter enligt internationell rätt?
- Ja, det är klart. Men vi måste vara medvetna om att det är det vi gör [agerar utifrån ett humanitärt perspektiv], och att det är förknippat med en betydande ekonomisk börda för Norge.
- Vi kan acceptera den [icke-västerländsk invandring] av humanitära skäl, men inte på grund av arbetskraft. Den förlorar vi på, säger han.
Brochmann-kommittén pekar på att det norska välfärdssystemet bidrar till att invandrare väljer Norge som destinationsland. Jens Ulltveit-Moe ser dilemmat, men han anser inte att de sociala förmånerna är för bra. Däremot tycker han att det ställs för få krav för att få ta del av förmånerna.
- Vi har en bra välfärdsstat, och det är i det stora hela bra att vi har det. Det är oerhört viktigt att vi upprätthåller den. Välfärdsstaten är betingad av den solidaritet som vi har vårt samhälle. I USA har de inte en lika bra sammanhållning. Utifrån detta perspektiv kan välfärdsstaten vara hotad, sade han.
Jens Ulltveit-Moe Brochmann stöder utskottets förslag att fasa ut kontantstöd.
- Kontantstöd är till skada för integrationen i samhället. Det gör det lönsamt att hålla barnen utanför dagissystem, och det är, enligt min uppfattning, fel och farlig. Jag måste säga att det förvånar mig mycket att Stoltenbergs regering säger att de är mot kontantstöd till invandrare, men samtidigt inte gör något åt det.
- Vad är ditt råd till Jens Stoltenberg?
- Jag tror att vad som har gjorts i Danmark är korrekt.
Mothugg
Lise Christoffersen (Ap), invandrar- och integrationspolitik talesman för de norska socialdemokraterna, anser att Jens Ulltveit har fel:
- Han säger att vi inte behöver dessa människor, och det tycker jag är struntprat. Utan tvekan behöver vi dem. Vi ser att många invandrare har jobb som de är överkvalificerade för, så det är min utmaning till Jens Ulltveit-Moe: Medverka till att anställa invandrare med hög kompetens, säger hon.
Hon tillägger:
- Ställ dig i en taxikö i Oslo, där finns det många ingenjörer och lite av varje som Norge behöver, men som vi inte använder oss av. Ulltveit-Moe är en stor arbetsgivare, så han kan bidra här [PI: anställa icke-västerländska invandrare istället för EES-invandrare].
- Politik handlar om att förändra samhället, och det betyder inte att den nuvarande situationen är något du aldrig kan ändra på, säger Lise Christoffersen.
- Vi vet att vissa grupper är mer utsatta än andra, men indier har till exempel bättre utbildning än de flesta norrmän, sa Lise Christoffersen. Hon anser, till skillnad från Ulltveit-Moe, att det finns lite att lära av den danska invandringspolitiken.
- Det har varit uppe till diskussion, men vi diskuterade det inte som ett försök till åtstramning, utan som ett försök att minska antalet tvångsäktenskap. Men vi valde att inte efterapa Danmark.
Professor Grete Brochmann anser att rapporten är mer nyanserat än vad Jens Ulltveit-Moe ger uttryck för:
- Det är inte alla grupper i kategorin ”Asien, Afrika och andra icke-västerländska” som har låg sysselsättningsgrad [PI: exempelvis indier, östasiater har hög sysselsättningsgrad]. Vi kan heller inte ta för givet att EES arbetskraftsinvandrare återvänder till sina hemländer.
VG skriver att opinionsinstitutet InFact redovisar att 55 procent av den norska befolkningen anser att välfärdssystemet försvagas av en ökad invandring, samtidigt som 24 procent anser att välfärdssystemet tål en ökad invandring.
Brochmann-kommittén föreslår att staten begränsar och köpkraftsjusterar bidrag till efterlevande make/maka och barn där mottagarna är bosatta utanför EES-området.
På opinionsfrågan om norska bidrag bör anpassas till prisnivån i det land mottagaren flyttat till, svarar 59 procent att dessa bidrag bör justeras. 22 procent anser att bidragen bör behållas oförändrade.
Bland svenska näringslivstoppar råder, naturligtvis, största möjlig tystnad i den kontroversiella invandringsfrågan.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
