EMIGRATION Juristen, statsvetaren, författaren och PI-vännen Jan Kallberg med Ph.D. Cand. i Public Affairs och M.A. Political Science, University of Texas at Dallas, JK/LL.M., Stockholms Universitet frågar sig i sin senaste krönika på DagensPS hur det kommer sig att antalet svenskar i utlandet närmar sig en halv miljon medan regeringen ersätter dessa med bönder från Afrikas horn som inte ger tillväxt utan snarare öka farten på förfallet.
I Sverige talar vi om mass-emigration när vi menar de 1,2 miljoner medborgare som lämnade landet 1840–1930 för Nordamerika, men ingen tänker på att de senaste tjugo åren har över 400 000 svenskar bosatt sig utomlands.
Det är betydligt högre emigration räknat per decennium än ”Amerikautvandringen” för hundra år sedan.
Om Amerikautvandringen har tolkats som ett underkännande av vad det svenska samhället hade att erbjuda så är det svårt att tolka dagens emigration annorlunda.
De senaste tio årens svenska utvandring måste tas som en varningsklocka av regeringen, att något inte fungerar i Sverige – att akademiker inte får lön för sin prestation, att folk som inte är förmögna känner att lönearbete inte lönar sig i folkhemmets hägn och att samhället saknar gynnsamma förutsättningar. Problemet i dag är att Sverige inte bara kan göra det med ord – eftersom utlandet i dag är tillgängligt.
[...]
Det kan vara så enkelt som att den svenska modellen med skyhöga löneskatter i dag inte längre är försvarbar och att yngre människor som bara har sitt arbete att erbjuda inser det mycket bättre än regeringen själv gör.
Sverige förlorar mycket på att utlandssvenskarna har flyttat eftersom de ger sin produktiva tid och liv utomlands, de kan svenska språket men de kan ha en sak om är svårt att erbjuda. De har sett något annat och inser att det är poänglöst att arbeta ihjäl sig med ett skyhögt skattetryck för att sedan ha en marginellt bättre levnadsstandard än de som inget hellre vill än att leva på andra.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
