Aje Carlbom
NONSENSORD Trots flitiga påpekanden om den omfattande ”islamofobi”, den nonsensaktiga retoriska konstruktion som politiskt korrekta använder för att tysta kritik av islam, islamiseringen av Europa och massinvandringsinvasionen till västerlandet, som enligt personer och organisationer skall finnas i Sverige finns det inga som helst belägg för att det förekommer i någon större utsträckning. Den slutsasten drar nu Aje Carlbom, en av Sveriges främsta islamkännare. Carlbom hävdar tvärtom att dessa påståenden tycks ha svagt stöd .
En vanlig uppfattning i Sverige är att islamofobi är ett omfattande problem som samhället måste komma till rätta med. Men ser man närmare på några av de studier som gjorts för att försöka mäta utbredningen av antiislamiska attityder blir bilden annorlunda. Det verkar inte vara så att islamofobi är ett omfångsrikt fenomen som sprider sig som en löpeld i landet. Talet om att det finns ett utbrett "hat" mot muslimer är en klar överdrift.
I utredningen Hatbrott 2009 – Rapport 2010:12 från Brottsförebyggande rådet påvisas istället siffror som till och med kan visa att den fiktiva ”islamofobi” som främst vänstergrupper och muslimska organistationer lever väldigt högt på har minskat sedan förra mätningen.
Däremot visar undersökningen tydligt att antisemitiska hatbrott har ökat i omfattning, främst i storstäderna. Detta är något som är påtagligt i Malmö, med sin talrika muslimska befolkning. I Carlboms artikel i Sydsvenskan försöker han ge balans åt anklagelserna om svenskens utbredda ”islamofobi”.
För egen del tror jag att det är på sin plats att använda termen islamofobi med en viss försiktighet.
Risken med att överdriva utbredningen av starkt negativa idéer om muslimer och islam är att det ger en missvisande bild av situationen, vilket i sin tur kan bidra till att försvaga motivationen för muslimer i deras integrationsprocesser. Det kan vara till stort förfång för unga muslimer om de växer upp i ett socialt sammanhang där det sprids en uppfattning om att alla tycker illa om dem.
Ett regelbundet matande av budskap som säger att det finns en utbredd avsky mot muslimer och islam är ingen bra förutsättning för ett framtida liv som svensk muslim.
Aje Carlbom nämner också de talrika ”aktivister”, forskare och organisationer som ser ett lättförtjänt levebröd i att piska upp en stämning mot något som inte finns.
Många aktivister och forskare brinner för att avslöja diskriminering eller andra negativa idéer och handlingar som är riktade mot muslimer. De senaste decennierna har det etablerats ett flertal politiska organisationer som har gjort det till sitt huvudsakliga projekt att förse allmänheten med alarmistiska beskrivningar om muslimers utsatthet.
Givetvis är det viktigt att peka på förtryck och underordning. Men det är också betydelsefullt att nyansera bilden av den svenska majoritetsbefolkningens attityder för att undvika överdrivet dramatiska skildringar av problemet.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
